Efter helgens full fart har jag och Kerstin nu återhämtat oss, husse har åkt hem till Trelleborg och återhämtat sig där, men kommer igen ikväll. ♥ För att livet inte ska bli alldeles grått och trist såhär på höstkanten har Kerstin skaffat sig en ny bästis. Inte för att hon hade nån innan men... Lilla Lilo är också fransk bulldog och bor bara fem minuter ifrån oss, nästan kvarteret bredvid kan man säga. Hon kommer från Kennel Biscus på Öland och har än så länge bara hunnit bli åtta veckor.

Igår bestämde vi tid för en liten träff och hela förmiddagen funderade jag ut ursäkter ifall nu Kerstin skulle råka ta en liten tugga av henne,  men som tur väl är gick det bra. Det var en liten illbatting som mötte oss och jag tror till och med att Kerstin blev lite förvånad. Lilla Lilo hoppade, studsade, sprang och tuggade, tuggade gjorde hon mest på Kerstin. Hon bet sig fast i Kerstins halsskinn (finns lite att ta av där...) och i hennes läppar och vara bara sååå söt. ♥ Sötast var hennes små öron som inte hunnit resa sig ännu, utan hängde och for lite åt alla möjliga håll. Roligt var det också när hon satte full fart in i det höga gräset som hon inte riktigt klarade av att ta sig igenom, utan istället kraschade, tittade upp och såg alldeles förvånad ut. Sådär liten minns jag inte ens att Kerstin har varit, fast Lilo vägde precis likamycket nu som Kerstin gjorde när hon var åtta veckor ... minnet sviker.

Hoppas vi kan ses fler gånger, verkligen kul att ha en frallis på så nära håll !



Jätte-Kerstin och lilla Lilo.

Vov vov.

I helgen har det som sagt varit syskonträff här hos mig. Zelda kom ner från Mölndal tillsammans med husse och matte och i lördags tittade även Bianca inom för lite bus och lek ute på Näsby fält. Det har varit superskoj att se hur de små växt (!) och utvecklats.

I söndags åkte vi till uppfödare Kaisa i Kvidinge för lite fika och hundprat. Kerstin har sovit, sovit och sovit ännu mera sedan i söndags kväll och jag och halvtids-husse är nästan lika trötta...

Låter bilderna tala för sig själva! ♥





















Vov vov.

I lördags packade vi in oss i lånad bil och åkte till stranden i Trelleborg. Kerstin tyckte det var jättemysigt! Hon sprang runt, runt, runt, runt... Det första hon gjorde var att rusa ut i vattnet, men se det passade inte damen ... måste varit jättekallt och vad i hela världen är det som gör mina tassar så blöta?!

När vi kom hem fick hon ta en dusch, hon hade sand precis överallt och fortfarande, tre dagar senare, tycker jag att jag hittar sand lite härochvar. Säkert bara inbillning, men ändå. Efter duschen slocknade hon i soffan och där låg hon sedan och gottade sig i flera timmar. Ett besök på stranden ska definitivt göras om någon dag framöver, synd att det blir så förfärligt kallt bara - en liten frusen fralla klarar inte särskilt länge...

Bjuder på lite bilder!















Vov vov.

Ni som väntar på fortsättningen till förra inläggets saga, får vänta lite till. I helgen har nämligen jag och Kerstin gjort Ronnebys gator osäkra (?). Kerstin hittade en ny favorit i min lillasyster Wilma och hade nog gärna tagit med henne hem till Kristianstad, hjälpte till att ta upp båten för vintern och hjälpte till lite med den kommande flytten. Däremellan hann hon med att busa, äta kattbajs, tugga sönder en vinranka och naturligtvis kissa på den dyraste mattan hon kunde hitta (trots att hon inte kissat inne hemma på mer än två veckor).

Bjuder på lite bilder från helgen, tagna med lånad superstor kamera. Tänk om man hade en sån kamera jämnt!

Mååånga bilder, hoppas ni orkade ta er igenom alla. Kanske tur att jag inte har en sån bra kamera jämnt, då hade bloggen förlorat många läsare genom ren utmattning. Jag tycker sista bilden är rolig, där visar hon sin egentliga personlighet: helt tokig! Många som träffar Kerstin tror annars att hon är liten, söt och väldigt snäll. Ibland är hon det, men inte riktigt alltid ♥


Vov vov.